Barfota

Jag har börjat med barfotalöpning och jag tror väldigt mycket på det. Läste boken Born to Run av Christoffer McDougall (mycket bra och underhållande bok) och sen köpte jag mina fina sköna barfotaskor och nu håller jag på att anpassa mig. Det är viktigt att man skyndar långsamt. Enligt expediten på sportaffären fick jag bara springa 1 % av vad jag normalt gör första gångerna. 80 meter skulle det bli, jag slog till på 2 km. Sen ska man öka på med max en kilometer per vecka. Att springa på tå var det länge sedan man gjorde och det känns i vaderna, kan jag säga.


Stegtävling

Jag deltar sedan den 11 maj i en stegtävling med 158 deltagare. Tävlingen avslutades den 22/6 för att sedan återupptas den 22/8 igen. Herre Gud vad jag kämpar på i denna tävling och ändå kommer jag inte upp på 10 i topp listan. Jag ligger tolva med 17 271 steg i medel per dag. Tack och lov så är det uppehåll nu för min kropp orkar inte mer. Vad jag gör är att jag springer, styrketränar och cyklar för att få ihop mina poäng. Man kan omvandla cykling och styrketräning till steg via en speciell omvandlare. Det här håller jag på med varje dag, utan vila, och oftast blir det två pass eftersom stegräknaren inte kommit upp i det antal steg som jag behöver. Det är minst sagt stressande för en tävlingsmänniska som mig. Men, det är mycket som är positivt. Jag får kondition, styrka och frisk luft. Och jag sparar pengar på bensin och skitar inte ner miljön med avgaser.

Antal steg 742 611 steg

Sträcka 519,8km

Medel/dag 17 271 steg

 


Malta

Jag fick en mycket fin semestervecka med Alexandra på Malta i början på juni. Det var inte alls meningen att vi skulle hamna på Malta. Jag kollade sista minuten resor i flera veckor men kunde inte hitta någon som passade med den ledighet som vi hade men i sista sekunden så bokade vi Malta. Och vad tyckte jag om Malta? Efter de första två dagarna var jag lite besviken måste jag säga.
Första dagen var dock riktigt bra. Vi tog en tur till Valletta, landets huvudstad. Det var fint väder och vi var runt överallt i denna vackra stad.








Andra dagen låg Alexandra sjuk på hotellrummet så jag tänkte att då tar jag expressbussen till första bästa strand och lägger mig där och kopplar av i solskenet. Expressbussen hade tre växlar och stannade typ 30 gånger innan jag var framme. Resan tog en timme och efter halva vägen började det att regna. Väl på plats gick jag över vägen och tog första expressbuss tillbaka till hotellet. Så var det med den dagen. Men sen blev det bara bättre och bättre.
Nästa dag åkte vi över med båt till Comino, (efter att först ha åkt med expressussen i en timme) en liten, liten ö med fantastiskt klart och blått vatten. Vi besökte "den blå lagunen" och simmade runt och nästan in i grottorna. Alexandra hoppade i vattnet så fort vi kom fram, ropade till mig att hon simmar över till andra sidan och sen var hon tillbaka efter en timme. Då var det min tur att simma. Jag är ju med i en stegtävling och det blir inte många steg när man sitter i en solstol så jag hade bestämt mig för att simma över jag med. Men, det var ju skitkallt i vattnet. Jag kom inte i. Alexandra skrattade och sa att det var bara att doppa sig och sen blev man varm av att simma. Efter många om och men och försök så kom jag i till slut och jag tog faktiskt några vändor fram och tillbaka i det iskalla vattnet. Jag gick upp och utforskade ön på andra sidan och hälsade glatt på alla små ödlor som sprang där och sen hoppade jag i igen. Det var riktigt härligt, ska jag säga.




Varken Alexandra eller jag hade någon lust att återigen ta bussen till norra delen av ön för att bada så vi gick någon kilometer utmed vattnet och hittade ett jättefint ställe. Där låg vi på klipporna och kunde bada både på djupt och grunt vatten.


Alexandra innan den stora kräftan nästan fick tag på henne...

Jag doppade i alla fall fötterna...

Femte dagen gick vi till samma ställe men stannade bara en kort stund (hårt att ligga på en sten) för att på eftermiddagen besöka landets gamla huvudstad Medina. På vägen mot Medina hoppade vi av bussen i Mostar. Där besökte vi en gammal kyrka som hade en fantastisk historia att berätta. Under andra världskriget så bombades kyrkan mitt under en gudstjänst. En bomb går rakt genom taket, träffar väggen och huvudet på Jesus och studsar fram till altaret. Bomben utlöstes aldrig och alla i kyrkan överlevde.
Medina, "den gamla staden" som Malteserna kallar den, var så himla fin och på något sätt så overklig. Där var det lugnt och stilla. På vissa platser var det knäppt tyst. Vi hörde inte ett ljud. Det kändes nästan som om vi var bland kulisser under en filminspelning. Vi vandrade runt i de smala gränderna, fotograferade, hamnade mitt i ett vackert bröllop och slog oss ner på en sten för att äta en glass. Jag är så glad att Alexandra övertalade mig att ta denna bussresa för kyrkan i Mostar och Medina uppskattade jag verkligen.


Den vackra domen i bakgrunden och de typiska balkongerna på Malta

Där bomben kom in genom taket

Huvudet på Jesus där bomben träffade

Bomben

I väntan på bussen till Medina


Porten in till Medina


Tjolahopp


Här fick jag hela församlingen att ställa upp sig för en bild




På torget var det knäpp tyst. Inte ens fåglarna hördes



Den sjätte och sjunde dagen tillbringade vi på en beachclub. Där låg vi och läste på solstolar vid havet med pool och bar och musik och hade det jätteskönt.






Så i det stora hela så är jag mycket nöjd med semesterresan till Malta. Jag fick både sol och bad, kultur och framför allt så fick jag umgås med Alexandra. Kunde inte ha blivit bättre.


Projektdag

Några rader om en helt ovanlig dag med mitt fantastiska projekt eller rättare sagt projekten. Vi hade utvärdering av en etapp som vi driftsatte i maj och efter utvärderingen så var det dags för alla att bege sig ut till golfbanan för en härlig golftur och samtidigt en möjlighet till friskvård mitt på dan.
Det hade regnat i nästan två veckor och det regnade även på förmiddagen men lagomt tills vi entrade golfbanann klarnade vädret upp och vi fick promenera runt i solsken. Först av allt så fick vi en liten (mycket liten) grundkurs i hur man ska slå och vilka regler som gäller ute på banan. Vi spelade sedan i lag och slog på bästa bollen. Det tog några timmar och vi avslutade med kaffe och smörgås i solskenet. Därefter åkte vi ner till Castirx kontor och åt thailändsk buffé. Mycket gott och en lyckad dag.








RSS 2.0